Nuñez

Jag skulle verkligen uppskatta ifall dygnet hade fler timmar. 26 timmar, närmare bestämt. Jag har räknat lite och kalkylerat och kommit fram till att det är det perfekta timantalet för ett dygn! Fast tanken är ju då självfallet att man fortfarande jobbar 8-17... dessa två extratimmar skall då tillfalla på kvällen när man kommer hem. Fy tusan vad mycket pusslande man skulle slippa. Man skulle dessutom slippa välja mellan tusen olika saker man vill göra. Man skulle kort och gott hinna med MER.

O andra sidan kanske det eviga vardagspusslande är lite utav charmen med livet... men just idag tycker jag att min idé är alldeles strålande. Jag har cirkatre olika saker jag i skrivande stund verkligen VILL göra... sedan har jag väl en ytterligare tre jag egentligen MÅSTE göra. Sedan har vi sömnen. Sömn blir alltid en kolumn för sig. För värdeful för att beblanda sig med andra kolumner. Sömnen har så att säga veto rätt. Som nu ikväll, kommer jag dels slopa de saker jag vill göra, men även de saker jag egentligen måste göra...och allt detta för att få sova mer än föregående natts 4 timmar.



Ingen tycker om att känna sig betydelselös, ingen tycker om att känna sig utanför, ingen tycker om att känna sig som tredje hjulet, ingen tycker om att bli tagen för givet. Men trots att ingen tycker om att bli utsatt för dessa saker, lyckas vi ständigt utsätta varandra för det. Värt att tänka på.