Nuñez

Jag vet inte vad det är som händer just nu. Varken med mig själv, eller runt omkring mig. Jag tycker inte om det. Har aldrig tyckt om det. Jag har alltid velat kunna kontrollera vad som händer runt omkring mig... tills jag kom upp i den ålder och erfarenhet där jag insåg (fick bevisat för mig på ett mer eller mindre smärtsamt sätt) att man omöjligen KAN kontrollera vad som sker runt omkring en. Det blev ett bryskt uppvaknande för mig. Hela den bild av mitt liv som jag kämpat så hårt för att tygla tvingades jag sakta men säkert släppa...lätta lite på tyglarna...sakta men säkert. Det som händer, det händer. Det folk gör, kommer de göra vare sig du vill det eller ej, vare sig du ber dem eller inte, vare sig du binder fast dem eller inte. Man kan bara acceptera detta faktum. Eller, så kan man välja att inte göra det, att kämpa emot, men det kommer endast resultera i slösad energi för ens egen del.


Jag antar att allt kommer klarna en vacker dag. Tills vidare får jag hålla mig till tåls i ovisshet... jag har en underlig känsla av att om jag bara genomlider denna period.. kommer något mycket bra att komma ur det hela. Vad det än är. Det är jag övertygad om.