Nuñez

Nattugglan är i farten igen. Varför vara trött när man kan vara icke trött... eller...

Hur som, mysig kväll som spenderades både med familj och sedan avslutningsvis med min devushka. Tror inte att jag är en person som mår särskilt bra av att vara ensam. Ingen vill väl vara ensam direkt kanske... men vissa tycker ju ändå att det är skönt att spendera mycket tid med sig själva. Och det KAN vara väldigt skönt.. absolut... men i slutändan är jag nog väldans sällskapssjuk och inte minst mys-beroende. Jag mår bra av närkontakt.

Nyår imorgon. Har fått en del påtryckningar om att skriva en av mina utförliga årskrönikor... men jag känner faktiskt inte för att göra det. Det känns som att ju äldre man blir... desto mindre definerar man sitt liv i år. Tiden flyter aningen mer ihop. Och som den idrottsflicka jag är tänker jag ju snarare i säsonger än vanliga år. Tragikomiskt nog. Dessutom väljer jag hellre att se fram mot nästa år. Visst har man en del privata nyårslöften... inga man kanske kommer tatuera in bakom örat, men småsaker man i varje fall kommer ha i bakhuvudet. Som jag tidigare nämnde kan ett årsskifte var den lilla kick man ibland behöver för att ta itu med saker och ting. Men att skriva ner strikt formulerade nyårslöften har aldrig känts som ett lyckat koncept för min del. Allt jag vet är att detta år kommer bli det år då jag tar hand om saker. Då jag inte längre accepterar att vara missnöjd alltför ofta, då jag inte tänker känna mig som en börda för folk längre, då jag inte tänker omge mig runt negativ energi, då jag inte tänker finna mig i att dras nedåt... Tvärtom gott folk, detta år ska vi uppåt. På ett eller annat sätt.

Detta år är det år då jag agerar istället för att sitta o tycka och tänka för mig själv. Detta är det år då jag ställer mig med bägge fötterna på jorden, och när jag väl känner att jag står tillräckligt stabilt för att klara av diverse knuffar från alla håll och kanter, då, då kör jag. Då låter jag mina armar omfamna mig själv, och kör... Jag kommer göra det jag behöver, det som är bäst för mig, och vissa saker kommer vara rena chansningar, men det kommer alltid kännas tryggt så länge jag håller fast vid mig själv med båda händerna. Detta är det år då jag investerar tid i att bygga på och utveckla den viktigaste vänskapen jag någonsin kommer att ha. Nämligen den med mig själv. Jag ser fram mot det.

Jag tror att mitt nyår imorgon kommer bli väldigt trevligt. Alldeles precis så som jag vill ha det. Jag ska göra mitt bästa för att agera kameraman, och evetuellt hamna på lite bilder jag själv... vi får se hur det blir.

Klockan är nu ställd på 10.00. Godnatt!